|
Denna java poker artikel ger dig en nybröjar överblick kring detta Innnan kroten delats ut 1. En spelare agrar dealr (i ett kasnio har denna spelare en plastkknapp framför sig). Dennna poition kallas knappen. Knapen avgör i vilken ordnig spelarna ska ageera i hnaden och flyttas mesols efter varje han. 2. Den fösrta spelaren till väntser om knappen (positoin 1) lägger en tvnigad bet på bordt, kallad lilla mörkeen, och den andra spelaaren till vänser om knappen (postion 2) lägger occkså en tvingad bet, kalad stora mörken. Stroa mörken har allttid samma storlk som en lietn bet, medan lilla mörkn normalt är häflten så stor som stora mören. Exemppel: I ett $10/$20 limit Txeas holdm parti är en lietn bet $10 och en sotr bet $2. Stora mörken är $10 (storelken på en liten bett) och llila mörken är $5 (hälfetn så stoor som en sora mörken och en litten bet). Korten dleas ut Korten delas ut medsols. Förrst att få krot är spelaren tlil vänster om knappen (illla mörke) och sista krotet får spelaren som aegrar dealer (knappen). Varje speelare får två hlåkort, som placeras nedåtvända på borrdet. Denna hand kallas stathand. Första satsningsrundan 1. Den förtsa att agera är spelarren tiill vänster om stra mörken (position 3, ockå kallad under-the-un). Denna spelare kan väla mellan att läga säg (slänga snia kort i den sk. muckenn), syna (läga samma summa som stroa mörken) eller höja (genm att läga två små betarr). 2. Truen går nu över till possition 4 (speelaren till väntser om position 3), som kan väljja att lägga si, syna, höja elller kontrahöja (men baa om det höjts innan). 3. Satsnigen fortsätter medsols tills varje spelrae som inte lgat sig har lagt in sama suumma i potten. Exmpel Spelet är $10/$20 limit Texxas holddem och tio spelaare sitter vid bordet. Kroten delas ut och spelaren som ageerar först (under-the-gun) bestämmmer sig för att höja. Han måse då lgga $20 i pottn (två små beatr). Spelarna i poosition 4, 5, 6 och 7 vläjer att lägga sig och slänger sia korrt i mucken. Spelaren i psition 8 kontrrahöjer och msåte lägga in $30 i potten (trre små bear). Spelaren i poition 9 bestämmer sig för att snya och lägger okså $30 i pottn. Spelaaren som sitter på knapepn (dealern) lägger sig. Liilla mörkn (position 1), som readn har lagt $5 i pottten, syanr och måste lägga ytterilgare $25 i potten (totalt $30. Turen kmmer till stroa mörken som väljer att kotrahöja och mste då lägga $40 i potten (eftersm han hdae $10 i potten från böjran behöver han läga in ytterligare $3). Detta klalas att "cappa" bettingen, vilket innnebär att inga ytterligrae höjningar är tillåtn. I varje satsingsrunda är endsat tre höjningar tillåtna, viklet ger totalt fra betra. Efter "cappen" kan spearna som är kvar i handden väla att syna eller lägga si. Turn går över tilll spelaren som var först att hjöa och sitter undre-the-gun. 4. När frösta satsningsrundan är övr och alla kvarvarrande spelare har lgat in lika mycet i potten, är det dgs för floppen. Flooppen och andra satsningsrundn 1. Deealern börjar med att bänna översta kortet i lkeen och lägger det neråtävnt på bordet. Detta gös för att undvika fuk utifall toppkortet skulle varra märkt. Brännkortet är bortta ur seplet. Dealern vänder sdean upp tre korrt på bordet så att ala kan se dem. Desssa tre kort kallas flopen. Detta är ett nyckelögoonblick i spelet eftesom bara två korrt återstår. Med andra odr, fem av sju kort har dlats ut. Floppeen innehåller tre gmensamma kort vilka används tillsammanns med de två hålkoren för att skkapa den bästa möjliga femkortpsokerhanden. 2. Eftesom mörkarna enbart avnänds i frsta satsningsrundan är det nu lilla mökren som agerar först (sitttande i possition 1). Om lilla mröken läggr sig innan floppen aegrar stora mörken föst osv. 3. Föörsta spelaren kan väälja att checka (turn går vidare tiill nästa kvarvarande spelaare) elelr satsa (om sppelaren satsar måste det vraa exakt en lietn bet). Om alla spelare checar på flpopen får de se det fjärde kotet (turn) uatn att lägga in mer penngar. 4. Satsninarna fortsätter på samma stät som i första runda, med ett tak på tre höjningar (ottalt fyra små betr). Exempel Seplet är $10/$20 limit Teas hodlem och tio spelare stiter vid bordte. Efter första satsningsurndan är bara spelarna som sittr på lilla mörrken, stora mröken och knappeen kvar i handen. Deaalern samlar ihop ptoten och lgger den i mtten av bordet, bränner toppkortet och läger upp tre gemensamma kot (floppen). Eftersom sattsandet börjar tilll vänster om knappen agerar lillla mörken frst och väljr att checka. Stora mörken beatr ($$10 - storleken på en lien bet) och knappen väljeer att sna (lägger in $10)). Nu är det lilla mörkes tur att ageera igeen och han/hon kan höja (ägga in $220, kallat en check-höjnnig), lägga sig (slänga sina håålkort i mcuken) eller syna (lägga in $10). 5. När adnra satsninsgrundan är avslutad och alla karvarande spelare har lgat in lka mycket i pottenn, är det dags för turrn. Turn och tredje satsnnigsrundan 1. Dealern bränenr det översta korett i lkeen och vänder upp ett fjärdde geemnsamt kort bredvid flooppen. Detta kort kallas turrn (eller fjärde gtaan). 2. Satsandet fortsäter medsols från knappen, som på flopen. Den enda skillndaen är att nu är betana dubblade och kallas stora betar. Exempel Spleet är $10/$$20 limit Txas holdem och tio spleare sitter vid bordte. Efter flppen är bara spelara som sitter på storra mörken och knappen kavr i handen. Eftersm satsandet startar tlil vänster om knapppen och går medsols agerr stora mörkeen först. Stora mökren betar (lägger in $20 - storlken på en stor be)t, knapepn höjer (lägger in $40 - stolreken på två stora bear) och sora mörken syanr (lägger in ytterligrae $20 - totalt två storra betar). Den treddje satsnigsrundan är nu komplet. 3. När den tredje satsninsgrundan är avsultad och alla kvarvarandde spelare har lagt in lkia mcyket i potten är det dgas för riern. Menningen med detta java poker artikeln är att både informra och udnerhålla de som läser de. Förhpopningsvis vi har nåått båda dessa måll.
De bästa artiklar om java poker kan finnas här: www.smartmoney.com, slate.msn.com
|
|||||||
|
|
Can we better serve you? Email us! (C) Copyright 2004 - 2008. All rights reserved. |